Efter allt som var förut.
Nu när man har tagit studenten märker jag hur mycket mer tid man har över till saker som gör en mycket gladare, som gör att man känner sig lite mer levande helt enkelt. Den tiden som man får över är också ett stressmoment har jag märkt nu på sista tiden. Det är en konstant oro som hänger över en, man måste planera in så mycket man bara kan, tjäna pengar, leva livet, resa, festa, vara med kompisar – ja listan är lång. Tid, som man så länge längtat efter, blir istället något man inte klarar av.
Jag tar min tid när det är saker jag behöver göra, jag delar upp det under en längre period så att jag har tid att blanda in lite roliga saker. Vad händer då när man inte har roligare saker att blanda in i sin tid? Det är det som jag har fått lite ångest över på sistone, att jag inte längre ser fram emot saker som jag gjorde förut. Kanske är det så att alla nyblivna studenter tänker så – kanske är det så att det bara är jag. Oavsett vad så har det tagit upp mycket betänketid hos mig vilket jag (helt förståeligt ändå tycker jag) inte är så himla kul.
Jobb och framtida studier står liksom och hägrar i framtiden, men till dess vill man ju späda ut den ledighet man faktiskt har med livet. Och det finns så många klyschor som säger ”livet är det som händer i nuet” men ni måste ju ändå förstå vad det är jag syftar på.
Förhoppningsvis är jag inte den enda som upplever den här ”efter-studenten-stressen” och därför undrar jag vad ni gör för att sysselsätta er under den så kallade ”dö-tiden”?
