News.
Jag pratade med min pappa i telefon igår och insåg att jag inte har skrivit på bloggen på väldigt länge. Det kändes lite sorgligt att inse på det sättet att jag verkligen har glömt bort att jag ens har en blogg, så det är skönt att befinna mig här igen, med skrivandet på bloggen. Jag tror egentligen att det är det enda vi människor behöver för att må bra, ett utlopp, och för mig har det ändå på ett sätt alltid varit att skriva. jag har fört dagbok ända sen jag kan minnas, har liksom bläddrat igenom en massa nalle puh bäcker med inlägg från när jag var 6-7 år gammal. Det är väldigt fint att gå tillbaka på det sättet, inte för att det egentligen är särskilt nostalgiskt, utan för att det är som en berättelse (om än bekant berättelse) men en fin berättelse om inget annat.
Idag är den 12 decenber 2016, vilket betyder att det är samma siffra på dagen som på månaden, och att det är Hedvig och Fredrikas födelsedag. Det var längesen jag träffade dem, tror senaste gången, nej jag vet att senaste gången, var på trädgården i somras. Det var en tumult upplevelse, inte att träffa dem, men att vara där, bland så himla mycket människor. Jag borde verkligen fröska få upp en massa bilder och berättelser från den senaste tiden, ska börja bläddra bland mina anteckningar (haha för tro inte att jag inte skriver när jag inte skriver på bloggen, jag skriver jämt - publicerar det bara inte haha) och försöka få ihop nåt kul. Kanske en årsresumé - eller det brukar kräva så himla mycket pillande här på blogg.se att lägga in alla bilder och sånt, men det hade nog varit kul. Jag ska se vad jag kan göra. Men tills dess vill jag bara säga hej, jag har saknat min blogg, jag har saknat att skriva här i ett forum där min berättelse kan komma fram relativt ostört. Det känns bra att ha hittat tillbaka till det riktiga.
Tusen kramar.
P.S Dad, if you're reading this - I just wanted to say I love you and thank you for always supporting me.