I know the feeling is right.

Hej! Har inte skrivit här på så länge, känner mig lite vemodig när jag tänker på bloggen. Jag vill ju skriva om allt, vill skriva om mitt liv men har liksom inte vågat. Vill inte såra någon och vill inte ställa till med mer besvär. Men jag känner ändå att någon gång måste man börja tänka på sig själv, sätta mig i första rummet. Gör ju inte det så ofta så det kanske bli lite mer accepterat, eller så blir det tvärtom att folk ba wtf vad gör du du som alltid är så snäll?! Hehe. Överanalysera är jag bra på, vill ni ha hjälp med det så är det bara att hojta. Ska nog börja skriva mer här ändå och bara skita i vad det kan ha för konsekvenser, orkar inte vara den ansvarstagande personen längre. 
 
Upp