sthlmeyes

jag orkar inte mer

jag vill verkligen inget mer

ring mig

nej

jag orkar inte prata

har gjort det för mycket

vill bara lyssna egentligen

men åå berääta vad har hänt??

lyssna på svaren, lösningen

höra på en lugn och mjuk röst som värmer mitt kalla inre, lugnar mitt humör och försäkrar mig om att allt kommer ordna sig

inget har egentligen hänt

det är bara min sjukdom

som vanligt

liksom..

åå men allt kommer bli bra.. det blir alltid det i slutet, det måste bli det.

men det finns egentligen inget slut siri, det är det som är grejen. jag har haft sk demoner inom mig hela mitt liv, och kommer ha det i all framtid också

vet liksom inte längre om jag klarar av det

vill verkligen gömma mig

inte från något utan bara från mig själv egentligen

kan man det?

men det kommer alltid en tid som är bättre efteråt.. den kan vara jättekort och över snabbt men det finns alltid kvar sen. och man vet att det kommer vara bättre en stund. och det är alltid fint att tänka på under den jobbiga tiden

grejen är den att de stunder som håller mitt humör något mer uppåt håller på att förtvina, för min egen del finns de tinget hopp kvar. jag lever inte längre för mig, utan för att jag måste. för att jag måste skydda min syster, för att jag måste visa att jag kan, bevisa att jag klarar det. jag är sån, vill aldrig ge upp även om det är skadligt för mig och det gör ont att inse att det är den kvalitén av mig som kommer bli mitt nederlag. för det kommer en tid då man måste inse att man inte längre klarar av allt. och jag har länge varit i en gråzon, men det var en tid sen som jag insåg att nej, jag borde inte orka mer. borde inte vilja mer. och det är säkert extremt själviskt, alla säger att det är själviskt, men jag struntar fullständigt i det just nu. vill finnas kvar, men ändå inte.